Livet flyter på och det gör jag med. Har näsan över ytan och jag tror att jag är påväg någonstans. Lite suddigt fortfarande men jag andas och jag lever! Jag känner mig mer levande än på länge och det känns så bra! Jag omger mig med människor jag verkligen avgudar och skiter i normen.

Se dig själv och se dig omkring
Är det viktigt att jag bara är din
Kroppar möts
men det kommer först efter själens
Själens törst

Nackdelen med att vara poly är de stora förlusterna på vägen. Människor man verkligen tycker om som inte klarar av sättet man lever på och det svider som fan.
Sen ska man inte glömma de som är oförstående och försöker trycka in en i ledet av tvåsamhet, de som aldrig kommer förstå för de kan inte tänka utanför lådan.

Jag var aldrig som dom andra
Jag var konstig, annorlunda
Missförstådd, felbehandlad
Det fick mig o börja undra
Är det mig det är fel på?!
Eller är jag för äkta för er?!
Jag kan berätta för er…

Har slutat helt att ens, försöka passa in
Passa in
Platsa in

 

Annonser

Till han som försvann

Det har gått en månad. En månad har förflutit. Mycket är annorlunda, jag till exempel. Jag skiter nu mera i monogami. Kanske är jag bara bitter på kärlek eller har jag äntligen kunnat släppa samhällsnormen och kan bara vara mig själv?
Jag kom att tänka på dig förut idag. Det är inte lika vanligt längre. Jag funderade på hur det är med dig. Hur går det med the big future? Är du lyckligare nu? Har du funnit vad du söker? Känner du äntligen vad jag en gång kände för någon annan? Jag hoppas på det.
Jag hoppas inte längre på att det är du som skriver när min telefon plingar och det är skönt! Det tog mycket krafter att ta mig hit, till en plats där du inte längre är allt och jag kommer aldrig mer sätta mig i den sitsen igen.

En dag kanske jag skriver en rad eller två direkt till dig men inte idag.

Förändringar

Fan vad livet förändras. För ett år sedan var jag en metal-brud som var förlovad och hade två hundar. Jag pluggade och kiwi fick precis komma igång efter kastrering. Jag var totalt insatt i draget med sherlock och jag pluggade som fan.
Nu är det minst en månad sedan jag lyssnade frivilligt på metal men spelar ständigt svensk hiphop och reggea av samma härkomst. Jag bor inneboende och har bara kiwi. Vi tränar främst Nosework men även specialsök. Jag har lyckats ta mig igenom två breakups på åtta månader och jag känner mig fan starkare i mig själv än någonsin. Jag vet mina styrkor och svagheter samt att jag tror att jag vet vad jag vill ha. Jag upplever att jag ser mer ljust på framtiden nu och jag ångrar fan ingenting. Jag känner mig mer fri än på länge. Framtiden ligger i mina händer enbart.

Jag saknar dig mindre och mindre
Jag har glömt dig en vacker dag

Nyår var riktigt kul! först lugn hemma kväll med lite kompisar för att sedan dra ner på stan för att glo på fyverkerier (vilket visade sig inte vara helt riskfritt). Kiwi var tack och lov väldigt lugn och sov mestadelen av kvällen. Hon gillar normalt sätt inte alls fyverkerier men här mitt i stan började de inte förens tolvslaget så det var helt acceptabelt.

dsc_0289.jpg

dsc_0286.jpg

Life 😍

Fan börjar känna mig back on track igen! Jul och mellandagarna har läkt mig ordentligt och jag inser hur lite jag underskattat människorna runt mig. Jag har verkligen de finaste vännerna och jag tror verkligen att jag visar det för lite.

ingenting kan stoppa mig nu
för jag står kvar efter allt som hänt och fast det känns så tog jag mig upp igen för att visa dom vem fan jag är

Jag har alltid så svårt att veta vad jag ska skriva här när jag mår bättre. Han är borta ur mitt liv och det känns fett ovant men jag är klar med att sörja nu. Jag väljer positivitet och jag vägrar att se tillbaka. 

Testade nyårssminket oxå och gav det 3/5. Var är min fina lillasyster när jag behöver henne?! Jag känner mig i alla fall nöjd med mitt nya lipbalm 👌

I’m such a fool 

Jag förstår nu sötnos hur lite vår tid betydde, hur lätt jag är att kasta bort. Jag var bara ett tidsfördriv och du tycker det är okej men vet du vad? Det är det inte! 

Jag går sönder inombords och du lever som vanligt. Livet är fucking orättvist. 

Knäckt

Jag känner mig som en junkie på avtändning. Just one more fix. Just one tiny tiny. Min livslust är bortblåst och jag vill ingenting. Jag kan inte sluta gråta och allt gör ont. Jag känner mig så sjukt trasig. Självskadeimpulserna är på topp men än står jag upp.  Jag tänker inte falla för dem. Blir det värre får jag väl ge upp och gå till psykakuten. 

Strimmor, ge mig en dröm att försaka
Jag behöver en stilla hamn
Och ge mig ett fel som jag kan rätta till
och ett annat efternamn
Strimmor, hur många gånger ska våren
kunna drabba dig om igen,
och ljuga dom vackra historierna
om den stora kärleken
Du och jag i strimmorna
Vi är sargade människor som tror,
vänd dig inte om

Insikter som bränner 

Jag har nått många insikter idag och de flesta svider. Jag insåg hur sjukt skev självbild jag har. Jag underskattar mig själv och dags att ändra på det och ge mig ett äkta värde igen som den starka person jag är! 

Second of all insåg jag hur jävla ensam jag alltid känner mig oavsett hur många människor jag omger mig med. Det känns som om jag har ett hål inombords som bara växer och ingen lyckas fylla det. 
För det tredje har jag insett att för att kunna börja må bra igen måste jag släppa något av det bästa i mitt liv fritt. Jag måste kunna sätta värde i mig själv att jag förtjänar att må bra  och med tanke på min uppväxt är det inte konstigt att jag inte anser att jag förtjänar att bli älskad för just den jag är. Denna insikt är lätt den smärtsammaste men det enda förutom kiwi jag älskar mer än honom är mig själv! 

Min underbara clara som knappt behöver yttra en mening för att bryta mina murar och för en gångs skull låter jag henne ❤️

Fan

Det blir mycket inlägg om att jag inte mår bra nu men det är så skönt att ha någonstans att få skriva av mig alla tankar jag har. 

Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv. Har ett möte med arbete och kompetens på måndag men är hundra på att min kontaktperson inte lyckats fixa något. Livet släpar sig fram och jag känner mig kass för hur långsamt mitt liv går. Jag är livrädd för kraven och att misslyckas. Jag kommer inte loss och det känns som om jag har lera upp till knäna. 

Sveket svider som fan och din frånvaro bränner. Trodde att du alltid skulle finnas här men det var bara tomma ord. Du lovade,  du svor på att du inte skulle försvinna men var är du nu?! Jag såg upp till dig,  alla otaliga gånger jag stått upp för dig och nu känns det som om du lämnar mig kvar i smutsen. I mer än halva min livstid har jag ovillkorligt älskat dig som bara ett barn kan trots all skit. Jag förstår inte. 

För dig

Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Och suga liv ur din halspulsåder

Livet spinner på men jag får inget grepp. Ibland är det så bra men plötsligt faller allt och jag står där och gapar. Jag lär mig aldrig men han är mitt rus, mitt heroin.

Jag är hög nu sen den dagen när du kom
Ja, jag är hög nu och kan inte somna om
Och jag undrar om jag nånsin ska nyktra till nån gång
Med dig, med dig, med dig

Kiwi mår iallafall bättre. Hon äter och markerar bättre. I helgen ska vi på specialsökskurs och jag känner mig förväntasfull.

wp-1480630347924.jpg