Skriva, sudda. Skriva, sudda. Skriva, sudda.

Som vanligt vet jag inte vad jag ska skriva. Livet är tufft just nu och jag känner mig bara som en börda. Något man måste orka med fast man inte vill egentligen. Jag går sönder av alla känslor. Tomhet, ilska, sorg, ångest och till och med glädjen. Har så svårt att hitta motivationen att fortsätta men orkar inte ens tänka tanken på alternativet.

Jag vill skrika ut och be om hjälpen samtidigt som jag är livrädd för att bli misstolkad eller ännu värre, att inte få ngt gensvar alls. Att få det bekräftat att ingen bryr sig eller att alla gett upp.

Jag hatar mig själv så innerligt för allt jag gör, alla beslut jag tar, alla tankar jag tänker,för allt som triggar mig.

Fuck…

Annonser